|
jag skrattar åt mig själv. med mig själv. för ständigt dyker denna känsla om förändring upp. jag raderar, gör nytt och börjar om. men inte blir jag ledsen för det. för jag behöver det. för jag är den som tröttnar. den som älskar att förändra mig själv genom smink, hårfärg, stil, intressen, you name it. den som älskar att hitta nya saker. för stunden vill jag bli blond igen, jag vill pierca tungan, skaffa hårförlängning och bruna linser, jag vill träna tills mina lungor brinner och kroppen skakar, jag vill åka utomlands, gå på konserter, jag vill festa, träffa nya människor, göra misstag och få erfarenheter, säga fuck off till de människor i mitt liv som egentligen inte borde vara där, sjunga mig hes, skaffa det förbannade körkortet, dansa till fötterna inte orkar ta ett steg till, gråta, hata, älska, skratta, hoppa bungyjump, ta första tåget som kommer in på station och bara försvinna ett tag, tatuera mig, åka på safari, hjälpa fattiga familjer, skaffa ett band, lära mig åka skidor, lära mig surfa, vara delaktig i en musikal, jag vill uppleva, jag vill leva. vissa av dessa saker kan jag redan bocka av, vissa kommer snart att bockas av, men det är inte riktigt tillräckligt, jag vill mer. & mer ska det tamefasiken bli!
om cirka 6 månader tar jag studenten. - wow, jag har tappat tiden.
|